Amerikanska Inbördeskriget
Amerikanska Inbördeskriget 1861 - 1865
Det amerikanska inbördeskriget är en av de blodigaste konflikterna i USA:s förenta staternas historia som ägde runt mellan 1861 och 1865. På var sin sida I konflikten stod Nordstaternas (unionen) styrkor mot de nybildade utbrytar staterna I söder "Confederates of America", ofta kallade Sydstatarna. Konfederationen bestod av 11 stater som proklamerade sitt oberoende. Abraham Lincoln drev I senaten att slaveriets expansion skulle stoppas med omedelbar verkan men förlorade omröstningen, en liten tid senare 1860 mötes Lincoln och Douglas I senaten igen, den här gången som presidentkandidater för republikanska respektive demokratiska partierna. Vid denna tidpunkten var spänningen mellan nord och syd extrem! Det som tände på krutdurken var Sydstatarnas attack på Fort Sumter-garnisonen 12 April 1861. Segern vid Fort Sumter förde Sydstatarnas armeer vidare till Virginia, Arkansas, Tennessee och Nord Carolina och därmed var inbördeskriget igång. 1864 korsade General William Tecumseh Shermans med 60 000 soldater genom Georgia, en march på dryga 460 km där man använde den brända jordens taktik och slog ut och brände ner industrier, åkrar, och övriga typer av infrastruktur - allt för att tvinga Georgia till lydnad - en taktik som visade sig väldigt framgångsrik. Parallellt med detta slogs General Grants mot general Lees styrkor I mycket tuffa bataljer I Virgina. 2:a April 1865 tvingades General Lee lämna Richmond som var utropad till Sydstatarnas huvudstad, en vecka senare kapitulerade han och kort därefter så kapitulerade även resten av konfederationens styrkor. Över 600 000 amerikaner stupade under kriget.
